Frankenstein.

Under nolle-p så vann jag två biljetter till premiären av Frankenstein på Östgötateatern, och igår var det dags! Jag tog med mig min nyfunne klasskompis Elin och jag tror nog att vi sänkte medelåldern med säkert 20 år. Ändå kul. Efter att vi hällt i oss ett varsitt glas bubbel och låtsasminglat med alla tanter och farbröder satte vi oss i en varsin sammetsbeklädd stol och lutade oss tillbaka. Det var två timmar av sorg, elände och desperation, ingen upplyftande föreställning alltså, men jag tyckte ändå om den. Moneybrother som är på alla affischer hade förstås inte ens någon riktig roll, han var mer som någon slags berättare, och så sjöng han förstås. Bra sjöng han också, med kraft och känsla. Inte helt otippat kanske.
 
Sammanfattningsvis så var det en fin kväll med en bra föreställning, en ny vän och lite bubbel som pricken över i.
Stort tack till Östgötateatern från en fattig student.
Publicerat i Vardag