En helg i Mount Kisco

Okej, bara för att reda ut saker och ting: när min mormors syster Ingegerd var ung, typ samma ålder som jag, träffade hon en amerikan som hette Louie på en resa i Norge. Dom blev kära och hon flyttade till slut till honom i USA. Inga och Lou fick två söner, Anders och Daniel, som alltså är min mammas kusiner. Anders bor i Albany med sin fru Mary-Ellen och sina döttrar Annika och Catherine, bara några minuters bilfärd från Ingegerds hus. Daniel däremot bor fyra timmar söderut i lilla Mount Kisco, med sin fru Kerry och trillingarna Sam, Amelia och Greta. Det var där jag var i helgen!
 
När jag vaknade på lördag morgon var det helt tyst i huset så jag gick ner och åt frukost i köket i sällskap av familjens hund Archie. Sen tog jag ut honom på en timmes promenad och på eftermiddagen åkte jag och Kerry iväg för lite ärenden. Först lunch på ett gulligt ställe som var en bokaffär/deli/restaurang (falafelsallad!) och sen lite strosande i små butiker. Jag klämde på ett par superfina svarta boots som tydligen kostade nästan $500 eeeeehhhehe ok. Tack men nej tack.
 
Efter lite handlande och researchande om ett kontantkort till min telefon så rullade vi hem igen och så pysslade alla med sitt eget tills kvällen kom och vi åt middag allihopa tillsammans med en tysk utbytesstudent som Amelia lärt känna i skolan. Under eftermiddagen kom Sam hem från en resa så alla tre kidsen var hemma samtidigt den kvällen, något som i princip aldrig händer eftersom att både Greta och Sam går på internatskola i olika stater. Snacka om bra timing! Efter middagen spelade vi "What do you MEME?" som var sååå roligt (och "inappropriate" som Kerry sa och skrattade). Sen däckade jag i Gretas rum. Zzzzzzzz.
 
I söndags hängde jag med Greta, vi käkade frukost och åkte iväg på pedikyr. Såååå skönt och nice att vädra vinterfossingarna lite... och mysigt att umgås med Greta! Sen åt vi lunch hela familjen på ett ställe i stan (minus Dan som var iväg och åkte skidor) och jag fixade kontantkort till min telefon, så nu har jag äntligen ett amerikanskt nummer och slipper dessutom jaga gratis wi-fi i varje gatuhörn... Vid kvart i tre tog jag tåget hem igen ("hem" är ju alltså NYC för tillfället WHAT) men innan det hann jag, Kerry och Greta med lite strosande i butiker i Greenwich.
 
Efter en timme på tåget och två byten på tunnelbanan var jag äntligen "hemma" igen. Jag värmde lite tomatsoppa och pratade i telefon med Pontus i någon timme, innan jag däckade i min säng runt halv tio. Heeeelt slut och sååå nervös inför måndagen, då började ju min praktik som jag berättade om häromdagen. Tänk att jag överlevde det också!