Jag är inte beredd att dö än.
Tittade på dokumentären om Laleh i veckan och måste verkligen tipsa vidare till er. Jag har lyssnat på Laleh länge men mest sporadiskt, har liksom tyckt om någon låt här och där men inte mycket mer än så egentligen. I somras såg jag henne på Bråvalla och tyckte hon var så himla bra och nu när jag har sett den här dokumentären så gillar jag henne verkligen ännu mer. Hon verkar vara en så fin person och jag blir så rörd när hon pratar på ett så uppskattande vis om sin tuffa uppväxt. Börjar förtås gråta när hon står vid flygeln med Benny Andersson och pratar om sin mamma... Ni måste verkligen se den. Så himla fin.
Finns på svt play i några dagar till (skynda!), klicka HÄR!
